Tio doktorander från Företagsforskarskolan Resurssmarta Processer deltog, när Stora Enso arrangerade en kurs i vad som krävs för att ta forskningen från labbet, hela vägen till marknaden. På kursen fick studenterna bland annat reflektera kring de egna projektens industrirelevans och bekanta sig med rollen som forskningsledare i industrin.
– Studenterna visar exempel på fantastiska forskningsprojekt och i den här kursen reflekterar vi kring deras affärspotential. Vi tittar inte bara på framgångsrik innovation, utan drar också lärdom av intressant forskning som misslyckats att ta sig hela vägen. Genom att bygga affärscase kring studenternas egen forskning, får de viktiga insikter om innovationsprocessen, säger Piotr Nowicki, Vice President för Innovationsstyrning och Nya Produkter på Stora Enso.
”Förankrade min forskning i konkreta användningsområden”
Piotr Nowicki har tillsammans med två kollegor utvecklat kursen, som hölls på Stora Ensos innovationscentrum i Sickla utanför Stockholm. I kursens tre delmoment fick studenterna både en övergripande förståelse av innovationsprocessen och en chans att djupdyka i tekno-ekonomiska analyser av sina projekt.
– Det är lätt att fastna i grundforskningsfrågor. Därför var det så bra att jag i kursen fick lyfta blicken, flytta ut ur labbet och förankra min forskning i konkreta användningsområden. Det känns viktigt, inte minst eftersom vi fick se exempel på hur mycket som faktiskt måste klaffa för att bra forskning ska få genomslag, säger Jenny Sjöström, doktorand inom företagsforskarskolan och fortsätter:
– Det märktes att Stora Enso var engagerade och hade lagt ner tid på att skapa en relevant kurs. Att jobba med innovation i en företagskontext känns jätteintressant, det är en yrkesroll som jag inte har tänkt så mycket på tidigare.
Bra tillfälle att lära känna studenterna
Lasse Tolonen, som är senior specialist inom forskning och utveckling på Stora Enso, höll i kursmomentet där studenterna fick göra en tekno-ekonomisk analys. Den innefattade alla de steg som Stora Enso tar när de utvärderar en process eller en produkts kommersiella potential.
– Kontakten med studenterna betyder mycket för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om de människor och den kompetens som snart är på väg ut i yrkeslivet. När vi lär känna varandra och förstår doktorandernas expertis, blir vi också bättre på att matcha dem mot våra behov, säger Lasse Tolonen.
”Industrins engagemang är helt avgörande”
Det här är inte den första kursen inom företagsforskarskolan som leds av industrin. Tidigare har Tomas Vikström på Valmet hållit en kurs i transportprocesser och 2025 pågår en seminarieserie på temat cirkularitet och resurseffektivitet i processindustrin. Där leder alla företag som är knutna till företagsforskarskolan varsitt seminarium, som visar hur deras verksamhet och del av värdekedjan jobbar med just den tematiken.
– Industrins engagemang är helt avgörande för att säkra framtida kompetens i form av doktorer och ingenjörer som är rätt rustade för att gå vidare till industrin. Kurserna i radikal innovation och transportprocesser, är liksom seminarieserien unika, och återspeglar den viktiga symbiosen mellan industri och akademi, säger Merima Hasani från Chalmers, som koordinerar företagsforskarskolan.
Tidig delaktighet – ett sätt att fånga upp industrirelevanta resultat.
Stora Ensos innovationskurs sträckte sig över fem veckor och innehöll föreläsningar, egna arbeten, seminarier och presentationer där doktoranderna fick pitcha sina case. För Gigi Yingzhi Zhu Ryberg, Vice President för Front-End Innovation på Stora Enso och en av de som ledde kursen, rådde ett visst mått av igenkänning:
– Jag har själv varit doktorand på KTH och ser ett värde i att låta forskningen gå på djupet. Samtidigt saknade jag kopplingen till industrin. Genom att tidigt engagera oss i doktorandprojekten fångar vi upp de resultat som är relevanta ur ett industriperspektiv och kan snabbare ta forskningen till pilotskala. Idag finns det ett gap mellan universitet och industri, som vi vill bidra till att överbrygga. Så skapas rätt förutsättningar för framgångsrik innovation.
