– Processteget är ekonomiskt och miljömässigt gynnsamt för massabruken men kan som mest reducera 70 procent av det lignin som finns kvar efter massakoket. Att bidra till ytterligare någon procent skulle innebära stor resurseffektivisering, säger Jenny Sjöström, doktorand på KTH.
Gunnar Henriksson, professor i träkemi på KTH, är en av Jennys handledare:
– Syrgasdelignifiering är teoretiskt sett det enklaste, renaste och miljövänligaste sättet att ta bort lignin från trä, men vi kan inte utnyttja dess fulla potential då det är svårt för syrgasen att komma åt ligninet i massan.
I Jennys inledande tester utvärderades bland annat skillnaden mellan att tillsätta lite, medel och mycket syrgas. Anmärkningsvärt var att ljusheten i massan ökade påfallande mycket när mycket syrgas tillsattes. Några slutsatser kan inte dras än men det kan tyda på att man med höga syrgasnivåer får ett slags inbyggt bleksteg ”på köpet”.
Jenny kunde också se att en del av ligninet var separerat från träfibern redan innan syrgasen tillsattes. Det kan bero på att mer lignin än man idag känner till separeras från träfibrerna i det tidigare processteget – massakoket – men att det inte tvättats ur tillräckligt effektivt.
– För att uppnå full potential behövs ökad förståelse för syrgasens transport in i och ligninets transport ut ur fibrerna. Det behövs också mer relevanta modeller för vad som styr hur snabbt ligninet separeras från fibern, säger Olena Sevastyanova, huvudhandledare och docent i fiberteknologi på KTH.
Valmet är deltagande företagsaktör i projektet:
– Som fabriksleverantör kan vi genom att delta i projektet fånga upp upptäckter och garantera att de implementeras fortare i fabriker. En annan viktig drivkraft för oss är att projektet bidrar till att säkra kompetensen i branschen, säger Tomas Vikström, Manager R&D Valmet.
Doktorandprojektet är ett av flera pågående projekt inom Företagsforskarskolan Resurssmarta processer.
Läs mer om projektet Ligninextraktionens kinetik vid syrgasdelignifiering